FOJAB arkitektursalong

Nu drar FOJAB Arkitekter Stockholm igång en serie arkitektursalonger, som är tänkta att återkomma varje kvartal.

Vad är arkitektursalongen?
Det är soarén, puben, klubben, mötet, samtalet, hänget och nya kompisar!
Rätt seriöst, men kul. Mötet där vi ser saker från olika håll, utan att positionera oss.
Ta loss pappfigurerna!

Varför har vi arkitektursalongen?
För att tillsammans med våra beställare, kollegor och annat löst folk hitta fokus på vad vi gör egentligen.

Verka genom arkitektur!
I den dagliga rullen drunknar man i processen. Arkitektursalongen är en plats att se och njuta av det som är viktigt och kul. Lyfta huvudet och se ämnet och kärnan! Att träffas informellt, lära sig saker, smita in på vägen hem, ha kul.

Vad skall din arkitektur göra?
Det är du som bestämmer!

Hur fungerar salongen?
Salongen drivs informellt på vårt Stockholmskontor. Vi bjuder in intressanta människor att snacka om något de brinner för och som är löst knutet till ett ämne för kvällen. Salongen är en plattform för en vidare debatt kring arkitektur och allt som rör sig därikring. Vi blandar 1/3 arkitekter, 1/3 byggare och beställare och 1/3 löst folk; konstnärer, skribenter skojare och studenter.

Vi kör 2-3 korta föredrag, vi bjuder på lite snacks, en öl och en macka i handen.

Häng en stund och träffa lite nya kompisar. 

”I Europa, och i viss mån dess kolonier, särskilt under 1600- och 1700-talet, kunde en utvald skara från stadens överklass samlas för att ’hålla salong’, det vill säga prata om litterära händelser eller vad som helst, hemma i någons bostad. I allmänhet handlade det om att fatt de flesta länder fån början hade en mycket starkt inskränkt åsiktsfrihet. Att säga fel saker i en offentlig lokal kunde rendera dödsstraff. I stället anordnade man privata bjudningar i hemmen, som blev ett slags politiska eller konstnärliga fristäder [– – –] Detta gällde med tiden inte endast deltagare från överklassen; det var också ett tillfälle för konstnärer att visa upp sig och få kontakt med tänkbara finansiärer och för intellektuella att debattera aktuella politiska ämnen.

Salongerna fortsatte in på 1900-talet, men de förlorade sin kulturella betydelse på 1800-talet i samband med att den politiska och konstnärliga friheten ökade.”

Utdrag ur svenska Wikipedia